Sjung tillsammans med en pensionär!

Jag blev verkligen oerhört berörd över artikeln om hur många människor som dör alldeles, alldeles ensamma. Därför har jag bestämt mig för att göra något! I förmiddags när jag var ute på min power walk mötte jag en jättesöt gammal farbror med rullator. 

Våra blickar möttes och jag tänkte att nu ska jag prata med farbrorn och kanske muntra upp honom lite grand. – Vilket underbart väder vi har, sa jag. Äntligen är våren här! Farbrorn stannade upp och log mot mig. – Ja, vi kanske skulle kunna sjunga en liten sång tillsammans, frågade han.

Har man bestämt sig för att göra en ensam pensionär glad, så har man, tänkte jag och sa självklart ja till detta. – Men vad tycker du att vi ska sjunga, då? Farbrorn funderade ett kort ögonblick, sken upp och sa: – Kanske kan vi sjunga ”Ja, det är våren”?

Så det gjorde vi. Hela första versen (som jag tack och lov kunde). Och vi såg varandra i ögonen hela tiden. Sedan önskade vi varandra en härlig fortsatt dag och gick vidare åt varsitt håll. Jag kommer aldrig att glömma den stunden och jag tror och hoppas att den betydde något för den söte farbrorn också…

Åsa Scharin

Alla blogginlägg