Trots att kremering var tillåtet från slutet av 1800-talet kom det att ta till mitten av 1900-talet innan urnbegravningar och urngravar blev vanliga. Idag är det vanligare med urngravar än kistgravar då över 80% väljer kremering. Men många unga människor kan inte tänka sig kremering, därför kommer troligen antalet urngravar bli färre i framtiden.
Urngravar finns på alla kyrkogårdar. Det är en mindre grav där det ofta ryms mellan 4 till 9 urnor så maka, make och barn kan vila i samma grav om så önskas. Även på urngraven kan man ha en gravsten (gravvård) och plantera blommor.
En urngrav har gravrätt i 25 år och det innebär att graven har en gravrättsinnehavare som ska se till att urngraven sköts och är i värdigt skick. Läs mer om gravrätt.
När gravsätts urnan?
Vid en urngravsättning får alla som vill vara med. Om man valt en ceremoni med kista i kyrkan och efterföljande kremering så hålls urngravsättningen senare i en särskild ceremoni, oftast bara med de närmaste närvarande tillsammans med präst/officiant.
Om den avlidne kremerats före begravningsceremonin så är ceremonin i kyrkan/kapellet en så kallad Akt med urna. Då genomförs oftast gravsättningen av urnan direkt efter ceremonin och alla gäster följer med och tar avsked vid urngraven.