”Med folket för fosterlandet”, så löd valspråket 1922 när Gustav V regerade och Sverige bestod då av en folkmängd på 5,9 miljoner. Spanska sjukan hade satt djupa spår mellan åren 1918 – 1920 då sjukdomen skördade 40 000 dödsoffer.
I och med industrialiseringen i slutet av 1800-talet och flyttningen in till städerna hade mycket av den självklara trygghet som funnits i gemenskapen på landsbygden i samband med ett dödsfall försvunnit. Grannars och vänners hjälp var inte längre en självklarhet i samband med dödsfall och ur detta föddes behovet av begravningsbyråerna och deras tjänster. För att från kring sekelskiftet enbart varit den som tillhandahållit kistan, utökades tjänstesortimentet under Spanska sjukan då de sjuka inte kunde klara av att begrava sina döda. Då begravningsbyråerna växte fram så såg man tidigt vikten av att ha en form av sammanslutning.
Så för 100 år sedan, närmare bestämt år 1922 träffades man i Malmö den 1 juli kl.13.30 och Sveriges Begravningsentreprenörers Förbund bildades. Det var 17 st byråer som slöt upp på detta möte och dess första Förbundsordförande blev Dane Dittmer, Landskrona. Årsavgiften bestämdes till 5 kronor.
Idag består Sveriges Begravningsbyråers Förbund av 425 begravningsbyråer.Förbundets tanke och ändamål står sig väl även idag.
Förbundets målsättning/uppgift är:
- att verka för upprätthållandet av en kunnig och ansvarskännande yrkeskår,
- att främja god begravningssed och yrkesetik,
- att ge allmänheten konsumentupplysning och konsumentskydd,
- att tillvarata medlemmarnas yrkesintressen,
- att bistå medlemmarna vid yrkets utövande.
Under åren har SBF varit viktig för sina medlemmar och som företrädare för branschen mot myndigheter, Svenska Kyrkan, trossamfund, regioner och kommuner. Vi driver många frågor och är också remissinstans. Konsumentfrågorna är alltid högst på agendan och det kommer det fortsatt att vara i framtiden. Vi som ombud för dödsboet måste driva deras frågor.
Ulf Lernéus
Förbundsdirektör
Viktiga årtal
- 1918 - 1920 - Spanska sjukan
- 1926 - Borgerlig begravning bli möjlig
- 1928 - Första begravningsbilen
- 1957 - Borgerlig begravning börjar användas
- 1959 - Första minneslunden invigs
- 1961 - Anhöriga kan besluta om kremation
- 1965 - Kistans utseende bestäms
- 1977 - Första blomman i dödsannons
- 1979 - Kremation är lika vanligt som jordbegravning
- 1991 - Folkbokföringen försvinner från Svenska kyrkan
- 2000 - Relationsförändring mellan Svenska kyrkan och staten
- 2007 - Första annonssymbolen i färg
- 2012 - Ändrad lagstiftning om tid mellan dödsfall och kremation eller jordbegravning
