Skänker tröst och vila

Irma Schultz, sångerska och författarinna, har sjungit på många begravningar. Här är hennes reflektioner kring sånger om sorg:

”Att sjunga på begravning är ett av de finaste uppdrag man kan få. Att med sitt instrument, i mitt fall rösten, få vara med och skapa ett rum där sorgen får plats. 

Att komma med tröst och vila.

Varje begravning är unik, och som alltid handlar det om att vara närvarande i stunden, i varje ton. Det gör att det inte finns några så att säga ”nötta” sånger. De mest älskade och frekvent förekommande begravningssångerna är det av en anledning. Ibland händer det att anhöriga ber mig sjunga en sång som ligger långt från den gängse repertoaren. Det kan vara mycket personliga val, som kanske den avlidne själv önskat, eller som de anhöriga förknippar starkt med den avlidne.

Jag har sjungit franska sånger på en fransklärarinnas begravning, jag har sjungit Abbas Dancing queen, Lou Reeds Perfect day, Sara Parkmans Eros, agape, philia, låtar av Queen, norsk opera ur Kung Heimer och Aslög, men en av de mest berörande upplevelserna var att sjunga Tristams My Friend på en ung killes begravning. Det kommer jag nog aldrig glömma”.