Hem

Memento är magasinet om livet och döden.

Foton av de drygt 400 mänskliga kvarlevorna som hittades vid utgrävningen.
Memento #1 - 2024

Minnesplats med smärtsam historia

Minnesplatsen African Burial Ground National Monument på Broadway i New York rymmer smärtsam historia. Fria och förslavade afrikaner bidrog till den fysiska, kulturella och andliga världen på nedre Manhattan under kolonialtiden.

En afrikansk begravningsplats som helt hade glömts bort hittades 1991 på Manhattans nedre delar. En ny kontorsfastighet skulle uppföras på Broadway 290 då några byggarbetare hittade mänskliga kvarlevor. Under de följande två åren grävde man upp cirka 0,4 hektar av det ursprungliga området som omfattade drygt 2,4 hektar. Här hittade man sedan drygt 400 skelettrester som man tog upp. Arbetet gick inte smärtfritt och många kontroverser uppstod kring hur man skulle behandla den heliga marken. Man var också rädd för att kvarlevorna inte skulle behandlas med respekt.
Afroamerikaner, politiker, vetenskapsmän, präster och historiker gick samman för att försöka stoppa utgrävningen. Stora demonstrationer ägde rum och 1992 lyckades de stoppa utgrävningen. Även kongressen engagerade sig i frågan för att ändra byggplanerna och för att ge plats för ett minnesmärke.

Kvarlevorna skickades till Howard University i Washington, DC, för studier vid det anrika Cobb-laboratoriet, ett av de ledande för afroamerikanska studier. Forskare gjorde intensiva studier för att analysera historien, den fysiska antropologin samt arkeologin vid gravplatsen.
Varje ben, fragment och medföljande begravningsobjekt avslöjade mycket information om livet och hur döden var för afrikaner i det tidiga New York.

2003 i oktober månad placerades drygt 400 lämningar i kistor från Ghana. Dessa var hand-snidade i mahognyträ och fodrades med Kentetyg. Därefter började sex dagar av långa riter av ”Ancestral Return”, förfäders återkomst. Detta organiserades av Schomburg Center for Research in Black Culture och startade vid Howard University. Tusentals människor deltog i avgångsceremonin. Processionen som möttes av folkmassor längs vägen, fortsatte genom Baltimore, Wilmington, Philadelphia, Newark och Jersey City och avslutades i New York City. Kistorna begravdes återigen mycket nära den plats där kvarlevorna ursprungligen hittades. Nu gjordes sju jordhögar på denna plats.
Samhällsaktivister samlades samtidigt för att bevara en del av gravfältet och fira afrikansk historia och kultur i New York City. Detta ledde till skapandet av New York Citys första landmärke under jord 1993. Utomhusminnesmärket har i sitt centrum ett ”kosmogram”, vägskälet för återfödelse i Kongo-traditionen. Detta samtida arkitektoniska uttryck kombinerar feminina och maskulina former och är inspirerat av konstformer som musik, måleri och skulptur. Den är orienterad mot den uppgående solen längs en öst-västlig axel, på samma sätt som kropparna begravdes. På minnesmärket finns texten: ”För alla som gått vilse. För alla som blev stulna. För alla de som blev kvar. För alla som inte glömts bort”
African Burial Ground National Monument skapades genom en proklamation från presidenten den 27 februari 2006 och invigdes den 5 oktober 2007. Folket, deras berättelser och historia lär oss hur fria och förslavade afrikaner bidrog till den fysiska, kulturella och andliga världen på nedre Manhattan under kolonialtiden – och till den amerikanska nationens början.
Jan Byrmo