Vi har två stora tabun i vårt samhälle och det är ensamhet och död. Vi går ofta och lider i det tysta. Men jag tror pandemin kommer ändra på det där nu. Alla har blivit drabbade på något sätt och vi behöver prata om det, säger Kjell Wilhelmsen.

Ända sedan 15-årsåldern har han varit med om olika dödsfall inom sin stora släkt och han har förlorat ett barn.

– Jag har haft död runtom mig hela tiden.

Hans syster Tone gick hastigt bort i lunginflammation när han var i 30-årsåldern och han har själv haft cancer. Alla dessa erfarenheter har gett honom viktiga insikter för att kunna tala om döden och han har även kunnat använda dem i sitt skådespeleri.

Kjell Wilhelmsen inleder med att säga att han för tillfället befinner sig i ett känslomässigt limbo.

– Jag vet inte hur det kommer gå med allt. Det maler en oro i kroppen.

Hans pappa, snart 90 år har brutit lårbenshalsen och är ”svag som fasiken”. Hans bror lider sedan många år av psykisk ohälsa och nu har det varit extra turbulent. Dessutom sköter Kjell Wilhelmsen markservicen åt och stöttar sin 86-åriga mamma.

– Hon bor ensam för första gången på 67 år, eftersom pappa har kommit in på ett korttidsboende.

Kjell Wilhelmsen tror på ett liv efter detta, med åren har han också blivit allt mindre rädd för att dö. Men för tio år sedan var det nära, då upptäckte han en ärtstor knöl i bröstet. Det visade sig vara bröstcancer som spridit sig till lymfkörtlarna – överlevnaden är bara 30-procentig. Efter operationen fick han dessutom en allvarlig blodförgiftning och svävade mellan liv och död.

– Jag kände ingen rädsla för döden när jag var sjuk, jag hade så jäkla ont och mådde så dåligt, så det kändes som skit samma. Men alla runt mig led ju.

Han tycker att han hade tur som överlevde. Idag äter han bromsmedicin och kommer få fortsätta med det livet ut. Den ger biverkningar som sömnsvårigheter, illamående, viktuppgång, ledvärk.

– Det gör ont, helt enkelt.

Den sorg som varit svårast att bearbeta var när han och hans dåvarande sambo för tolv år sedan miste Valdemar, som aldrig hann födas.

– Det var till och med värre än när jag fick cancerbeskedet. Man bygger upp så många förhoppningar när man väntar barn, och så när det bara var runt en vecka kvar av graviditeten, då dog vår son.

I SVT:s Stjärnorna på slottet, där han medverkade i årets säsong, säger han att han hoppas att Valdemar ser programmet och har fått veta mer om sin pappa. Han talar som om Valdemar faktiskt lever.

– Så ser jag det. Han är med mig hela tiden. På så sätt kanske någon som avlidit kan vara mer närvarande i ens liv än någon som forfortfarande lever.

Han rådfrågar till exempel ibland sin syster, tror att hon hade haft svar.

– Sådana tankar kommer mer och mer, ju äldre jag blir.

För ett halvår sedan stod han vid Tones grav, med sina två barn, och bröt ihop fullständigt.

– Det gick inte att hejda. Jag tror att det är mycket uppdämt som ligger där.

Först nu 22 år senare, förmår han sörja sin syster. Strax efter att hon hade gått bort dövade han istället känslorna genom att arbeta, eller var ute och festade på krogen. Sedan tio år dricker han ingen alkohol alls.

– Idag tar jag mig tid att närma mig de här frågorna istället för att fly in i festande. Sorgen kommer ändå alltid ikapp en till slut. Sorgearbete är jätte­viktigt, du måste ta dig tid att göra bokslut över en person.

Han understryker att alla reagerar olika på sorg, vill närma sig det på olika sätt och i sin egen takt.

– Man kan bli frustrerad om man inte förstår varför en person dör, man kan bli arg över att lämnas kvar. Oavsett om någon dör beroende på sjukdom, olycka eller annat så blir man lämnad.

Text: Birgitta Haglund
Foto: TT/Ulrika Malm ULM

Kjell Wilhelmsen

Ålder: Född 1967.

Bor: I Göteborg.

Familj: Två barn i livet, 10 och 19 år, och ett änglabarn. Mamma och pappa.

Gör: Fast anställd skådespelare på Backa Teater.

Aktuell: I Backa Teaters Vi som fick leva om våra liv, som kommer att streamas från Scenkonstbiennalen i maj. I Stjärnorna på slottet, på SvT Play.

Känd för en bred publik: Som Glenn i tv-serien 30 grader i februari.