När en person avlider fördelas arvet enligt lagen om det inte finns ett testamente. I Sverige gäller tre arvsklasser, men också särskilda regler för makar, särkullbarn och testamente.
Gifta makar ärver varandra i första hand, oavsett om det finns barn eller inte. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna är avlidna (de blir efterarvingar). Särkullbarn (barn från tidigare relation) har rätt att få ut sitt arv direkt, även om den avlidne är gift. Ett testamente kan delvis påverka detta, men särkullbarn har alltid rätt till sin laglott (hälften av sitt arv).
Ett testamente gör det möjligt att påverka hur arvet ska fördelas. Det kan t.ex. ge en sambo rätt att ärva, eller fördela arv annorlunda mellan barn, släkt eller andra personer. Dock kan bröstarvingar aldrig göras helt arvlösa, de har alltid rätt till sin laglott (hälften av arvslotten enligt lagen). Ett testamente är särskilt viktigt om man är sambo, saknar barn, eller har specifika önskemål.
Om det finns barn ärver de allt (eller som efterarvingar om det finns en make kvar i livet).
Särkullbarn ärver direkt, även om det finns en efterlevande make.
Om det inte finns barn:
Om det inte finns arvingar i klass 1 eller 2:
Kusiner ärver inte – arvsrätten stannar här.
Då tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
År 1988 ändrades arvsordningen så att gemensamma barn inte ärver sina föräldrar förrän den sista föräldern dör. I stället är det föräldrarna som ärver varandra i första hand. Den förändringen gjordes för att man ville skydda den efterlevande makan/maken så att inte barnens arv tvingade fram en försäljning av bostad eller lösöre.
År 2004 avskaffades arvsskatten helt.