En djupdykning i livets svåraste ämne

Vad går livet egentligen ut på? Det pratar jag och min väninna Sophie om en eftermiddag i bubbelpoolen på ett spa, inför en intervju jag ska göra med henne till en tidning. Det är ett av våra absoluta favoritämnen och, ärligt talat, något som vi faktiskt diskuterar varje gång vi träffas. 

Sophie har förlorat två systrar i cancer med bara några få års mellanrum och de var alldeles för unga för att dö. Det gick fort för dem båda två men hennes yngsta syster var inte alls redo att dö. Hon accepterade det aldrig och Sophies minnen av henne handlar i princip bara om sjukdomstiden. Hon var så ångestfylld över att behöva lämna livet för tidigt.

Sophies andra syster var klok och samlad. När hon blev sjuk bestämde sig denna fantastiska kvinna, som under femtio år hade sagt ”nej” till allt i sitt liv, att istället säga ”ja”. Så hon besteg berg och annat underligt medan hon fortfarande kunde. – Hon gjorde allt mycket enklare för oss, sin familj, säger Sophie. Sorgen efter henne känns lättare och jag har många fler glada minnen av henne – minnen från när hon var frisk.

Men döden är faktiskt en konsekvens av att vi har blivit födda, konstaterar vi. Det är vad vi gör fram till den dagen som är det viktiga! Man måste ha roligt i livet men det kommer inte av sig självt. Det är något vi måste jobba på även om det kan vara svårt ibland. Och att vara snäll – både mot sig själv och andra. 

Vi ställer oss frågan varför vi människor så ofta vill ha mer än det vi redan har? – Det ligger väl mer eller mindre i människans DNA, filosoferar Sophie. De flesta av oss har en inbyggd drivkraft som gör att vi alltid vill framåt, oavsett hur bra vi egentligen har det. Hemligheten ligger nog i att lära sig att ”vila i nuet” och att känna sig nöjd. Det krävs en del livserfarenhet för att komma dit.

Åsa Scharin