Vanliga frågor och svar

Vad kostar en begravning?

Vanligen mellan 18.000 kr och 26.000 kr. Då kan det ingå tex kista, kistdekoration, samt vissa nödvändiga transporter och bärare, dödsannons, ceremoni samt en enklare förtäring. Även begravningsbyråns arbetskostnader samt eventuella församlingsavgifter, tex hyra av församlingssal vid minnesstund . Eventuell gravsten och bouppteckning tillkommer däremot. En gravsten kostar från ca 5.000 kr och uppåt, en bouppteckning från ca 3.500. Priset på olika begravningar varierar oftast beroende på följande:  

Om det krävs flera eller långa transporter.

Om hemförsamlingen debiterar höga avgifter eller kanske inga avgifter alls för extra tjänster.  

Dödsannonsens storlek och om man annonserar i flera tidningar.  

Om man önskar sång- eller musiksolister eller kanske en orkester.  

Om begravningen sker i annan församling än hemförsamlingen.

Hur många gäster man bjuder och vad man bjuder på.

Om man väljer en familjegravplats eller endast minneslund.

Personen är ej folkbokförd i Sverige.

Taxi eller hyrbilar.
Om man endast ser till priset kan det räcka med ca 6.000 kr. Då har man valt bort det mesta utom en enkel kista samt transport till närmaste krematorium utan någon begravningsceremoni. Nödvändiga handlingar och begravningsbyråns arbetskostnad ingår dock. Någon övre prisgräns för vad en begravning kan kosta finns egentligen inte.

Alla auktoriserade begravningsbyråer har en aktuell prislista som man kan ta del av för att få ett exakt pris på den begravning man är intresserad av.

Upp
Vem betalar begravningen?

Kostnaderna för begravningen tas normalt ur dödsboet, inte från de efterlevande. Om det saknas tillgångar i dödsboet kan de efterlevande ansöka om bidrag från kommunen. Kostnader för gravplats, kremation, ceremonilokal, vissa transporter samt lokal för visning av avliden är redan betalda genom  begravningsavgiften som tas ut via skattesedeln. Begravningsbyrån hjälper till att reda ut de ekonomiska frågorna, liksom att se till att eventuella försäkringar betalas ut.

Upp
Vilken begravningsbyrå ska man välja?

Många tror att begravningsbyråernas priser skiljer sig mycket åt. Det är fel eftersom många priser över huvud taget inte bestäms av byrån. Det är utlägg och förmedlade tjänster för dödsboets räkning. Exempelvis för dödsannonsen, blommorna, förtäringen på minnesstunden efteråt, bärarlag, solister, församlingens eller kyrkogårdsförvaltningens avgifter osv.

De flesta väljer därför den begravningsbyrå de får mest förtroende för. Ett bra sätt att bilda sig en uppfattning om begravningsbyråerna är att ringa till åtminstone ett par stycken. Eller varför inte besöka dem personligen om man har tid. Man kan fråga om priser eller be om informationsmaterial utan att behöva bestämma sig för just den byrån på en gång. Att fråga och be om informationsskrifter kostar inget.

De flesta anlitar en auktoriserad begravningsbyrå för den trygghet det innebär. Man vet då att byrån är underställd SBFs stränga regler när det gäller prisinformation, tystnadsplikt, etik, arbetsmetoder och utbildning samt hantering av reklamationsärenden och mycket mer.

En auktoriserad byrå är heller inte dyrare än vad de icke-auktoriserade är. Tvärtom, enligt de undersökningar som branschen själv gör då och då.

Upp
Kan man lita på byrån?

Om man anlitar en auktoriserad begravningsbyrå kan man vara säker på att bli seriöst behandlad. Byrån är underställd en mängd krav som ger de efterlevande den trygghet man vill ha. Bl a skall byrån ha en översiktlig prislista. Vid beställningen lämnas alltid en dokumentation över allt som man kommit överens om. Även priserna. De efterlevande kan därför i lugn och ro hemma gå igenom allt igen. Är det något man vill korrigera, är det bara att höra av sig till byrån.

Skulle man mot förmodan ändå ha något att erinra mot efter begravningen, är det viktigt att känna till att en auktoriserad begravningsbyrå rättar sig efter Sveriges Begravningsbyråers Förbunds (SBFs) egen reklamationsnämnd vars krav på byrån är mycket höga. Det går också att vända sig till Allmänna Reklamations Nämnden (ARN) med sina klagomål när det gäller begravningar, bouppteckningar och andra tjänster som köps av dödsboet. SBF garanterar att byrån följer även ARN:s beslut.

Upp
Hur ordnar man en bra begravning?

En begravning är verkligen personlig, både med avseende på den döde som är huvudperson för sista gången, men också för de efterlevande. Men det är stor skillnad mellan olika begravningar och en begravning kan göras bättre eller sämre. Hur bra en begravning blir beror oftast på planeringen.

Viktigt är att alla som stod den döde nära får komma till tals när begravningen skall förberedas, även barn och ungdomar i familjen.

Som anhörig är det oftast inte möjligt att från början ha en uppfattning om hur allt skall vara och vilka alternativ som finns. Det är därför begravningsbyråns uppgift att hjälpa till med planeringen och ge goda råd baserade både på erfarenhet och kunskap.

Det kan gälla allt från hur bädden i kistan skall utformas och vilka kläder den döde skall ha på sig i döden. Om man skall följa den döde i procession till kyrkan eller kapellet eller inte. Hur man skall ordna placeringen i kyrkan, vem som skall sitta bredvid vem. Vilken musik man tycker passar in på den döde. Om det finns vissa färger som man vill att kista och dekoration skall gå i. Vad man skall tänka på vid gravsättningen så att även den blir den bästa tänkbara?

Erfarenheten visar att man sällan ångrar det man gjorde, men ofta det man inte gjorde. En erfaren och kunnig begravningsbyrå är en garanti för att begravningen verkligen blir så bra som möjligt inom de ramar man tänkt sig och med de förutsättningar som finns.

Upp
Vad är en minnesstund?

Direkt efter begravningsceremonin har de flesta ett behov av att samlas och minnas den döde tillsammans. Man får också tillfälle att prata med släkt och vänner som man annars kanske inte skulle träffa. Att var och en går hem till sitt direkt efter ceremonin känns ofta inte rätt vid en så viktig händelse som en begravning.

Precis som det kan vara stor skillnad mellan olika begravningar, skiljer sig också olika minnesstunder åt. En minnesstund kan med rätt planering verkligen bli något att minnas. Och utan planering kan det bli något man lika gärna kunde vara utan. En kunnig begravningsbyrå hjälper till så att minnesstunden blir personlig och minnesvärd.

Det behövs ett i förväg uppgjort program, någon som ser till att programmet följs, en slags toastmaster eller värd. Man kanske skall sjunga något tillsammans, läsa en dikt, eller spela musik som den döde tyckte om. De som vill berätta något ur den dödes liv bör uppmuntras. Kanske man vill ordna ett minnesbord där man kan lägga ut blomsterhyllningar och minnesadresser. Och vad skall man bjuda på. Kaffe och tårta passar inte alla tider på dygnet. Och en enkel buffé kan vara både bättre och billigare än smörgåstårta. Hur vill man att uppdukningen skall se ut, och hur skall gästerna placeras.

Allt hjälper byrån till med om man vill.

Upp
Hur bör man klä sig på en begravning?

Hur man klär sig på begravningar påverkas av lokala seder, de anhörigas önskemål och personliga synpunkter. Hur formellt man behöver klä sig på begravningar varierar alltså, precis som vid andra högtider. Även för den som tycker att kläderna saknar betydelse eller om det inte finns några uttalade krav på klädseln, kan det kännas bra att bemöda sig lite. Det är ett sätt att förbereda sig själv inför begravningen, samtidigt som man hedrar den döde och tar hänsyn till de anhöriga och övriga gäster på begravningen.

Hur formellt man behöver klä sig på begravningar varierar. Men även när det inte finns några uttalade krav om klädsel, kan det kännas bra att klä upp sig. Det är dels ett sätt att förbereda sig själv inför begravningen, dels ett sätt att visa respekt och sitt deltagande.

Det vanligaste idag för män är mörk kostym (kavaj). Svart slips är alltid korrekt. De som tillhör de närmaste kan även ha vit slips.

För kvinnor kan det innebära, mörkt dräkt, klänning, kjol, byxor, mörka strumpor och en vit scarf alternativt halsduk.

Valfri klädsel innebär att gästernas klädsel är just valfri. Detta hindrar inte de gäster som vill klä sig formellt att göra det. När det står ljus klädsel eller sorgklädsel undanbedes innebär detta att ljus (valfri) klädsel påbjudes.
Barn kan alltid ha sina finkläder.

Sorgband används idag mer sällan men vi lever i en tid då prioriteringar, samhörighet, släktskap är någonting helt annorlunda en bara för några decennier sedan. För att kunna markera att man har sorg  finns ett sorgband (tillhanda hålls av auktoriserade begravningsbyråer) att fästa på blus, kavaj eller rockslag som en hjälp för en själv och till dem man möter. Detta lilla sorgband fästs med en pin med en fågelsymbol.
I t.ex sportsammanhang, då någon närstående till laget avlidit, kan laget bära ett brett sorgband på vänster arm.

Upp
Hur flaggar man när någon dött?

Det är i första hand sorgehuset som flaggar, men även andra som vill hedra den döde och visa sin sorg kan göra det. Man kan också flagga på den dödes arbetsplats.

Flaggan hissas på halv stång vid två tillfällen: På dödsdagen, eller dagen efter, och på begravningsdagen. När begravningen är över på begravningsdagen, hissas flaggan åter i topp.

När man flaggar på halv stång ska flaggan först hissas i topp och sedan halas ner till 2/3 av stångens höjd. På fasadstänger ska flaggan däremot befinna sig mitt på stången. Innan flaggan halas ska den först hissas i topp.

Upp
Vem bestämmer om de efterlevande är osams?

Visa varandra överseende och generositet. Det är ett gott råd om de anhöriga är oense om sådant som rör begravningen. Oavsett orsak är det olyckligt om konflikter gör en svår situation ännu svårare.

Finns det problem som man inte kan lösa är det klokt att tala med begravningsbyrån. Här finns erfarenhet av hur man löser olika frågor och byrån förmedlar också kontakt med andra som kan hjälpa till och medla.

Nedan följer ett utdrag ur Begravningslagens 5 kap.:

” 3 § Om de efterlevande inte kan enas om kremering skall ske eller om gravsättningen, skall kyrkogårdsmyndigheten på den ort där den avlidne senast var folkbokförd på begäran medla mellan parterna. Om parterna enas, skall myndigheten fastställa deras överenskommelse. Om enighet inte kan uppnås, skall myndigheten i stället med eget yttrande hänskjuta tvisten till länsstyrelsen. Lag (1991:496).

4 § Länsstyrelsen skall pröva vem som skall bestämma om kremering eller om gravsättningen. Länsstyrelsen skall därvid särskilt beakta önskemål som den avlidne kan ha haft. Hänsyn skall också tas till parternas personliga förhållande till den avlidne, främst sammanlevnad, släktskap eller annan nära anknytning.”

Kyrkogårdsmyndigheten kan också frivilligt medla om tvisten rör annat än kremering eller gravsättning.

Upp
Måste man följa den dödes sista önskan?

Den vanligaste orsaken till frågan beror på att den avlidne önskat bli nedgrävd eller utströdd i en minneslund. Kanske den avlidne av omtänksamhet om de efterlevande trodde att en skötselfri grav var det bästa för dem. De efterlevande skulle dock hellre se att gravsättningen skedde i en grav. Ibland finns det också redan en lämplig grav i släkten eller i familjen.

Om den dödes önskan skapar oro och tveksamhet hos de efterlevande bör man försöka tolka vad som låg bakom önskemålet. Om man då förstår att den avlidne genom sitt önskemål bara ville underlätta för de efterlevande och göra besluten lättare att fatta för dem, ja då borde man rimligen vara löst från den dödes önskan om den tvärtemot skapade oro, ångest och stor tveksamhet. Den döde skulle sannolikt aldrig ha uttryckt sin önskan om han eller hon nu levat och förstått att önskan fick motsatt effekt.

Om man däremot förstår att den döde skulle ha vidhållit sin önskan även om den gjorde de efterlevande ont, ja då skall man följa den avlidnes önskan om det är möjligt.

Här följer ett utdrag ur Begravningslagens 5 kap.:

”1 § När någon har avlidit, bör hans önskan om kremering och om gravsättningen såvitt möjligt följas av den som i egenskap av anhörig eller närstående eller annars ordnar med gravsättningen.”

Upp
När äger begravningen rum?

Den 15 mars 2012 fattade riksdagens beslut om ny begravningslag. Lagändringen träder i kraft den 1 maj 2012. Enligt den nya lagen får tiden mellan dödsfall och gravsättning alt. kremering vara högst 1 månad, mot tidigare två månader. Riksdagens beslut om ny begravningslag påverkar allmänheten, sjukvårdhuvudmännen. begravningsbyråbranschen, trossamfund och begravningshuvudmännen.

Man bör dock inte dröja allt för länge med begravningen. Det känns ofta rätt att ordna begravningen så snart som möjligt för att den avlidne skall kunna komma till ro i sin grav.  Många anser att den tid mellan dödsfall och begravning som vi oftast har i Sverige, mellan 11 - 14 dagar, är idealisk.

Upp
Vad gäller om den döde inte tillhörde Svenska kyrkan?

Om den avlidne gått ur Svenska Kyrkan eller aldrig tillhört den, har man ingen rätt till begravningsgudstjänst, dvs begravningsceremoni enligt Svenska Kyrkans ordning. Det innebär att man inte har någon rätt att få ha begravningsceremonin i kyrkan och ingen rätt till präst eller kyrkomusiker.

Däremot har man rätt till en grav på kyrkogården eller begravningsplatsen liksom rätt till allt som har med kremation och gravsättning att göra. Även om man inte tillhör Svenska Kyrkan betalar man en begravningsavgift via skattsedeln som normalt täcker kostnaden för upplåtelse av ceremonilokal, kremation, gravöppning och upplåtelse av grav under 25 år samt vissa transporter.

Det förekommer att den som lämnat Svenska Kyrkan ändå haft en kristen livsåskådning och därför önskat en kyrklig begravningsgudstjänst. I så fall är det oftast möjligt att tillgodose den avlidnes önskan. Olika präster kan dock ha olika uppfattningar om lämpligheten med att någon som inte tillhör Svenska Kyrkan ändå begravs i kyrkans ordning.

Den avlidne jämställs med icke-församlingstillhörig, varför dödsboet får räkna med att betala en avgift till församlingen för präst, organist, vaktmästare och kyrkolokal.

Upp
Får man begravas var som helst?

Själva begravningsceremonin kan ske i princip var som helst. Inomhus eller utomhus. I kyrkan eller kapellet, i hemmet, i trädgården, vid stranden, vid graven, i allmän samlingslokal som Folkets Hus, i klubblokal, i personalmatsal osv. Man kan naturligtvis inte ordna begravningen på en plats där den väcker allmänt anstöt.

Vad gäller gravsättningen av stoftet eller askan finns dock regler. Ett stoft får endast begravas på en enskild eller allmän begravningsplats. För aska finns möjlighet, efter tillstånd från Länsstyrelsen, till utströende över öppna vatten eller naturmark. Tillstånd medges normalt aldrig för utströende på villa- eller fritidstomt, allmän plats och liknande.

Ur Begravningsförordningen: ”30 § Askan efter en avliden får strös ut på någon annan plats än begravningsplats, om länsstyrelsen i det län där det är meningen att askan skall strös ut ger tillstånd till det.

Tillstånd får meddelas bara om den plats där askan skall strös ut är lämplig för ändamålet och om det är uppenbart att man kommer att hantera askan på ett pietetsfullt sätt."

Upp
Får man begravas i öppen kista?

Det finns inga formella hinder mot begravning i öppen kista. Vare sig under ceremonin eller vid gravsättningen. Öppen kista är dock ovanligt i Sverige varför det krävs att alla inblandade är informerade och väl förberedda. Det gäller såväl präst, vaktmästare och kyrkomusiker som begravningsgästerna. Begravningsbyråerna hjälper till att ordna alla förberedelser som är lämpliga.

Upp
Min pappa dog på sjukhuset och han ska inte obduceras. Vad händer sedan?

Han får ligga kvar i kylrummet på sjukhuset (högst 1 månad) tills ni i familjen bestämt er för var och när begravningen ska vara samt valt kista. Begravningsentreprenören åker sedan till sjukhuset och kistlägger honom i svepskjorta, lakan och täcke eller så kan han kläs i egna kläder. Då finns det också möjlighet att ta ett personligt avsked. Därefter transporterar begravningsbyrån honom till bisättningsrum (kylrum) i nära anslutning till platsen för begravningsceremonin, oftast en kyrka eller kapell.

Upp
Får jag transportera min mammas urna till annan ort själv?

Ja det får du, men generellt är det inte tillåtet att förvara urnan hemma (såvida inte resan kräver det) så Du måste kvittera ut urnan samma dag du reser och lämna den till kyrkogårdsförvaltningen på den andra orten när du anländer.

Upp
Vem har ansvar för att jag får en begravning?
Jag är en ensamstående kvinna som saknar nära släktingar. Jag har en god vän som jag litar på och som jag vill ska sköta om min begravning när det är så dags. Om nu min vän avlider före mig vad händer då?

Det är bra att det finns någon som du kan prata med i livstid men det bästa är att du skriver ner dina tankar kring begravningen.

Hos begravningsbyråerna finns olika sorters Livsarkiv där man kan skriva ner hur man vill ha sin begravning, vem som har rätt att ombesörja den, om man har önskemål om gravplats och så vidare. För att vara säker på att ens önskemål efterlevs kan man sedan förvara ett exemplar hos begravningsbyrån som bevakar att det används den dag man dör. Om din vän inte lever den dagen är det kommunen där du bor som har det yttersta ansvaret att begravningen blir utförd.

Upp
Begravning med urna ?
Kan man ha en begravning med enbart en urna, och får man hålla ceremonin var som helst ? Jag har lämnat Svenska kyrkan och vill helst inte ha någonting alls när jag är död men mina anhöriga är av annan uppfattning.

Det går bra att ha begravning med enbart urna. Kroppen omhändertas och kläs som vanligt och läggs i en kista och transporteras till krematoriet för att sedan hämtas som aska i en urna. Begravningen
eller avskedet kan äga rum i princip var som helst. Man måste ta hänsyn till sina medmänniskor när man väljer plats men att ha en ceremoni i hemmet, utomhus eller i någon lokal möter inga hinder. En
familjemedlem eller god vän kan vara begravningsförrättare om man vill ha någon som håller i det hela. Begravningsbyråerna har ofta egna förrättningsmän och en del kommuner erbjuder också den tjänsten.
Det är klokt av er att diskutera detta nu så att du får förklara varför du inte vill ha någon ceremoni efter din död och de anhöriga kan berätta varför de önskar det. Det är lätt att säga att ”när jag är död ska jag bara strös för vinden, ingen grav som någon måste sköta om”. Men de som blir kvar kan se det på annat sätt. Alla kulturer har någon form av ceremoni där man tar avsked av den som är död. Att få ta ett sista farväl är betydelsefullt för de allra flesta för att få ett avslut.

Upp
Får jag ha kudde i kistan ?
Får man ta med sitt eget täcke och kudde i kistan? Jag vill inte ligga på en träbotten även om jag är död och inte känner något.

En kista är som regel inredd med en madrass, ett tunt täcke och en kudde. Det finns olika kvalitéer och utförande. Du får naturligtvis ha eget täcke och kudde i kistan. Du får också ha egna kläder på dig.
En svepningsskjorta följer i vissa fall med när man köper en kista men många väljer att ha egna kläder, en pyjamas eller nattskjorta, kostym eller klänning. För att vara säker på att få det som du vill ha det skriv
ner det i t ex Livsarkivet men se också till att dina anhöriga känner till dina önskemål.

Upp
Blir vi betalningsansvariga?
Min far är svårt sjuk och vi vet att han inte har lång tid kvar att leva. vårt problem är att han inte har några försäkringar som täcker begravningskostnaderna och inte några bankmedel, bara skulder. hur gör vi? Blir vi barn betalningsansvariga för hans skulder och begravning? Har hört att man inte ärver skulder men vi är oroliga.

För det första är det den avlidnes tillgångar som i första hand ska användas till kostnader som har med begravningen att göra. om det inte finns kontanter eller bankmedel eller väldigt lite sådant kan ni som
barn ansöka om ekonomiskt bistånd. Det görs hos kommunen där er far bor och ni tar kontakt med handläggaren för dödsboanmälan. Om ni beställer en begravning och det saknas täckning för kostnaden hos
den avlidne blir den som beställer begravningen betalningsansvarig. Det är viktigt att känna till. Ta kontakt med kommunen så får ni veta vad som gäller i just er kommun. Begravningsbyrån vet också ofta vilka
beloppsgränser som gäller men det är bara ni som dödsbodelägare som kan begära ekonomisk hjälp. om den avlidne inte äger någon fastighet och inte har tillgångar som täcker kostnaderna så skjuter som
regel kommunen till det som saknas men bara upp till ett visst belopp. De gör sedan en dödsboanmälan i stället för en bouppteckning. En kopia av dödsboanmälan skickas sedan till fordringsägarna. Det är
viktigt när det saknas pengar till alla räkningar i ett dödsbo att inga räkningar betalas förrän begravning och eventuell gravsten är betalda. om man använder dödsboets tillgångar till att betala andra räkningar
före begravningskostnaderna kan man inte begära ekonomiskt bistånd från kommunen för hela summan utan får själv stå för det som saknas. Sköter man detta på rätt sätt så ärver man inte skulder men gör man
betalningar i fel ordning kan man bli betalningsansvarig för begravningen.

Upp
Hur lång tid får gå?
finns det någon lag om hur lång tid det får gå mellan dödsfall och begravning?

Ja, det finns det. Från och med den 1 maj 2012 ska kremation eller gravsättning äga rum inom en månad från dödsfallet. Det kan jämföras med Danmark som har åtta dagar mellan dödsfall och kremation
eller gravsättning och norge som har tio dagar. Det innebär att själva begravningsceremonin skall hållas så att tid finns för kremation som oftast äger rum någon dag efter ceremonin. Vid jordbegravning äger
begravningsceremoni och gravsättningen i regel rum samma dag.

Upp
Hemsnickrad kista ok?
Får man snickra sin egen kista?

Ja, det får man och man får även göra sin egen urna. Man ska följa de rekommendationer som SBT, Samrådsgruppen Begravningsbranschen Träindustrin utarbetat. Du hittar dem på www.skkf.se/sbt
 

Upp
Vems ansvar att informera?
Vems ansvar är det att informera om när och var en begravning äger rum?

Det är den som beställer begravningen, oftast en nära anhörig, som har till uppgift att informera övriga närstående om dag och tid och andra detaljer kring begravningen. Många tror att begravningsbyrån skall meddela alla närstående men så är inte fallet. Tvärtom har anställda på en begravningsbyrå tystnadsplikt. Om de får i uppdrag av beställaren av begravningen att informera andra så gör de naturligtvis det men inte annars.  

Upp
Urna i kistgrav?
Får man gravsätta en urna i en kistgrav?

Ja, det går alldeles utmärkt, under förutsättning att gravrättsinnehavaren lämnar sitt tillstånd till gravsättningen.

Upp
Vilka alternativ finns det på gravar vid kremering?
Vilka alternativ finns det till grav när man vill kremeras?

Det finns många alternativ, men alla är inte tillgängliga överallt. Man får kontakta kyrkogårdsförvaltningen på orten för att få veta exakt vad som gäller just där. Allmänt kan sägas att gravsättning av urna eller aska kan ske på följande sätt:
1. I grav avsedd för enbart urnor
2. I kistgrav. Ibland vill makar begravas på olika sätt men ändå dela grav. Då väljer man lämpligast en kistgrav för där ryms både kista och urna.
3. I minneslund, vilket brukar ses som en anonym begravningsplats. Här får man inte sätta upp någon form av minnesmärke över den avlidne
4. På en askgravplats, ibland kallad asklund, med enskilda gravar markerade.Ofta finns en platta med den avlidnes namn där askan är gravsatt. De anhöriga har begränsad rätt att smycka graven.
5. I en askgravlund, ett gemensamt gravområde där askor grävs ner utan att bestämda gravplatser markeras. De gravsattas namn anges på en plats som inte är i direkt anslutning till den enskilda
askan. Ofta sköts platsen helt av kyrkogårdsförvaltningen.
6. I kolumbarium eller urnmur. Här står urnorna i små nischer inomhus eller utomhus.
7. Genom att strö askan i naturen, till exempel över hav, sjö, älv eller i skog och mark efter tillstånd från Länsstyrelsen i det län där utströendet ska ske. Det finns många sätt att gravsätta en aska och det kan vara bra att reflektera över vilket alternativ som är lämpligt. För många är gravplatsen viktig. Den utgör en sista länk till någon och anhöriga har någonstans att gå för att minnas och sörja. Glöm inte att prata med nära anhöriga, barn och barnbarn, om detta. En gravplats innebär inte alltid ett betungande ansvar för skötsel. För en del är denna plats det enda ”egna” som finns kvar i hembygden.

Upp
Vad sker med en donerad kropp?
Min mor har uttryckt att hon vill donera sin kropp till forskningen? Hur gör man det och vad händer med kroppen

När man vill donera sin kropp kontaktar man institutionen för neurovetenskap i Stockholm, Uppsala,  Linköping eller Umeå. I Göteborg är det Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet man kontaktar. Man får ett donationsformulär som ska fyllas i och som sedan förvaras på Institutionen under stor sekretess. När en donator dör förs kroppen till institutionen där den balsameras med sprit som konserverar kroppen, fenol som håller möglet borta och glycerol för att minimera uttorkning samt formalin som tillförs hjärnan. Sedan sveps kroppen in i lakan och sänks ner i ett bad med 40-procentig sprit. Här kan kroppen ligga i ett och ett halvt år utan att förändras märkbart. Alla donatorer avidentifieras, det vill säga namn och personnummer ersätts med annan identifikation. De donerade kropparna används i utbildningssyfte både för dissektioner samt provoperationer. Även specialister inom ortopedi, öron, näsa och hals samt handkirurger kan i vidareutbildningssyfte förkovra sig inom sitt område.

Om anhöriga vill ha en begravningsceremoni kan kroppen kistläggas efter balsameringen och ceremoni hållas, varefter kroppen transporteras tillbaka till institutionen där den placeras i spritbadet. När kroppen har används färdigt i utbildningssyfte läggs den i kista och förs till krematoriet för kremation eller till kyrkogården för gravsättning beroende på vad donatorn haft för önskemål.

Upp
Om vi dör utomlands?

 

Fråga
Vi är ett par som just gått i pension och planerar att tillbringa vinterhalvåret i ett varmare land. Vi undrar vad som händer om en av oss dör utomlands? Kan man ta hem kroppen och begrava den i Sverige?
Svar
Visst kan ni begravas hemma. När någon dör under vistelse i annat land ska man först kontakta Svenska Ambassaden där. De vet vilka åtgärder som ska vidtas för att kroppen ska kunna transporteras till Sverige och vilka intyg som krävs. Man kan välja att ta hem kroppen i en kista eller kremera kroppen och ta hem askan i en urna. En begravningsbyrå på hemorten eller där begravningen ska äga rum kan ta emot kistan, om man valt det alternativet, och ordna med det praktiska. Resekostnaderna står ni själva för så se till att ni har en bra hemförsäkring eller en reseförsäkring. I vissa begravningsförsäkringar ingår också hemtransport vid dödsfall utomlands.
Upp