Saknar dödsboet tillgångar helt eller delvis, ger kommunen ekonomiskt bistånd till en värdig begravning.
Hänsyn tas då till allmänt vedertagna begravningstraditioner och olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål. Den avlidnes och de anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig.
Beloppen och vad som är en värdig begravning varierar mellan kommunerna. Socialstyrelsens rekommendation är att det ekonomiska biståndet bör motsvara kostnaden för en begravning i Sverige och i regel inte vara högre än ett halvt basbelopp.
Betala inga räkningar!
Vid sin bidragsbedömning tar socialtjänsten hänsyn till vilka tillgångar som fanns på dödsdagen, d.v.s. innan eventuella skulder betalats.
Inga räkningar bör därför betalas förrän det är klarlagt att tillgångarna först täcker begravnings- och bouppteckningskostnaderna. Kontrollera autogirobetalningar. Kontakta fordringsägare att utredning sker av dödsboets tillgångar.
Kostnader för begravning och bouppteckning är alltså prioriterade skulder.
Rätten till bistånd till försörjning och livsföring i övrigt, dit begravning räknas, står inskriven i socialtjänstlagen. Ansökan görs till socialtjänsten i den kommun där den avlidne vistades.
Begravning av barn
I en förälders försörjningsskyldighet ligger ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns begravning.
Det innebär att om dödsboets tillgångar inte räcker till begravningskostnaderna så avgör föräldrarnas ekonomi om bistånd kan utgå. Det vill säga att föräldrarna får söka ekonomiskt bistånd.
Om socialtjänsten nekar bistånd
Dödsboet har alltid rätt att ansöka om bistånd till begravningen. Socialtjänsten är skyldig att pröva en sådan ansökan och lämna ett skriftligt beslut i ärendet. Beslutet ska vara försett med en uppgift om hur man överklagar, en s.k. besvärshänvisning.
Vid synpunkter på hanteringen av ärendet eller bemötandet kan man också vända sig till Länsstyrelsen som har tillsyn över socialtjänsten. Deras uppgift är bland annat att informera, ge råd och svara på frågor från allmänheten om socialtjänsten.
Överklagande
Är man inte nöjd med kommunens beslut kan man överklaga till Förvaltningsrätten. Ett överklagande ska göras skriftligt. Någon särskild blankett behövs inte och överklagandet kan göras mycket enkelt.
Behöver man hjälp med överklagandet är socialtjänsten skyldig att ge den hjälpen. Överklagandet skickas till det socialtjänstkontor som beslutat i ärendet och ska inkomma till socialtjänsten senast tre veckor efter att man fått beslutet.
Socialtjänsten bedömer om beslutet ska omprövas eller inte. Om beslutet inte omprövas skickar socialtjänsten det tillsammans med överklagandet till Förvaltningsrätten för prövning. Blir man missnöjd också med Förvaltningsrättens beslut kan man gå vidare till Kammarrätten och slutligen till Högsta förvaltningsrätten.