På Sundbybergs begravningsplats ligger flera män begravda som fallit offer för gängvåldet. Den senaste var bara 18 år. Förvaltningen samarbetar med polisen när det finns en hotbild.

Christer Larsson har arbetat inom kyrkogårdsförvaltning i närmare 35 år, på Sundbybergs begravningsplats sedan 2001 och som chef sedan 2007. Under hans tid i Sundbyberg har det hänt sju, åtta gånger att den avlidna som begravts varit offer för det dödliga gängvåldet.
När det finns en hotbild runt gravsättningen kontaktar polisen kyrkogårdsförvaltningen och det har hänt vid flera tillfällen att polis varit närvarande under hela begravningsakten. Ibland är de civilklädda och finns med i civila bilar. Andra gånger kan de finnas på plats i uniform för att det ska synas tydligt att polisen är där.

Tidigare i höstas begravdes på Sundbybergs begravningsplats en 18-årig man som skjutits till döds i gängkriget. Då hölls en liten ceremoni utomhus med enbart den närmaste familjen. I vanliga fall samlar ofta muslimska begravningar ett par hundra personer. Civilklädd polis fanns på plats och närvarade ända tills graven grävts igen.
I de flesta fall efter gängskjutningar har det varit kistbegravningar och att ceremonin har hållits utomhus.

På Sundbybergs begravningsplats arbetar åtta personer året runt.
När det finns en hotbild runt en kommande gravsättning samlas personalen i förväg och går igenom rutiner och vad de kan vara observanta på.
– Polisen är jättebra. Vi i arbetsgruppen pratar om det och de anställda känner sig inte otrygga, säger Christer Larsson.
Detta intygas av flera anställda som Memento talar med. Det finns annars möjlighet att hålla sig inomhus i förvaltningsbyggnaden medan ceremonin pågår.

Christer Larsson behöver ibland ta obekväma beslut, som att säga nej till en kistgravplats om den avlidna inte var skriven i kommunen och inte heller hade någon mycket nära anhörig där.
Vid ett tillfälle behövde han säga nej till en gravsten, då det fanns önskemål från anhöriga att stenen skulle ha en symbol för sonen, vilken hade kunnat väcka anstöt. Samtalet med närmast anhörig gick dock bra och det blev slutligen en annan bild på stenen.
– De flesta går det att resonera med, säger Christer Larsson.
Elin Engström