Regering och riksdag kommer att behöva ta ställning till om det är rimligt att Svenska kyrkan som begravningshuvudman även ska få driva näringsverksamhet i form av begravningsbyrå. Det menar Ulf Lernéus, förbundsdirektör i Sveriges Begravningsbyråers Förbund.

Kyrkomötet beslöt i november att byta fot i frågan om en församling som är begravningshuvudman ska få driva begravningsbyrå. Ulf Lernéus har i kraftiga ordalag framfört argument för att kyrkomötet inte borde fatta det beslut som man nu tagit. När det nu ändå skett ser han som en omedelbar konsekvens att det normalt förtroendefulla samarbetet mellan byrå och församling kan störas.
– När en församling beslutar att starta byrå, eller det går rykten om det, uppstår frågor hos våra medlemmar om hur de ska förhålla sig. De tycker förstås att det är konstigt att ringa till en blivande konkurrent. Vi har många gånger tagit upp det osunda i att man måste ringa en konkurrent för att hjälpa sina egna kunder.

Den långsiktiga konsekvensen kan bli att begravningsbyråbranschen som sådan utarmas, inte minst på mindre orter.
– Församlingar som startar begravningsbyrå säger ibland att de inte kommer att ta många begravningar från den lokala, privata byrån. Men det är just de här få på marginalen som avgör om den befintliga byrån ska ha någon form av vinstmarginal. Blir det ingen kan man inte driva en hållbar verksamhet.
Riksdagen avslog nyligen en motion som ville se en utredning av huruvida Svenska kyrkan bör bedriva egna begravningsbyråer samtidigt som den är huvudman för begravningsverksamheten.
– Som jag ser det kommer regering och riksdag framöver ändå att behöva ta ställning till om begravningslagen ska tillåta att en begravningshuvudman samtidigt driver begravningsbyrå, säger Ulf Lernéus.
Utöver en osund konkurrenssituation pekar han på att Svenska kyrkan hamnar i en ohållbar situation som myndighetsutövare. Trovärdigheten äventyras genom en näringsverksamhet som löper stor risk att blandas ihop med huvudmannaskapet.

När kyrkomötet beslöt ändra i kyrkoordningen för att tillåta kyrkliga begravningsbyråer gav man samtidigt kyrkostyrelsen möjlighet att utfärda särskilda bestämmelser för hur sådan och annan näringsverksamhet ska bedrivas. Bakgrunden var en oro för att förtroendet för Svenska kyrkan som begravningshuvudman ska äventyras i takt med att det inkommer anmälningar om osund konkurrens till Konkurrensverket.
Möjligheten att utfärda särskilda bestämmelser ansågs av S-ledamöterna i kyrkomötet vara mycket viktig. För att undvika sammanblandning med församlingens verksamhet menade de att kyrkostyrelsen till exempel skulle kunna bestämma att en begravningsbyrå och annan näringsverksamhet drivs med ett eget organisationsnummer och med en annan VD än kyrkoherden.
Men kyrkostyrelseledamöter från de större nomineringsgrupperna C, POSK och BA uppger att de i nuläget inte ser behov av några särskilda bestämmelser, däremot vill de att kyrkans okända och inaktuella råd gällande näringsverksamhet ska uppdateras.

Kyrkostyrelsens förste vice ordförande Wanja Lundby-Wedin, S, konstaterar att möjligheten att utfärda särskilda bestämmelser nu finns, men frågan kvarstår om det behöver göras.
Hon vill värna församlingarnas självbestämmande men menar att om lokala begravningsbyråer riskerar att äventyra Svenska kyrkans roll som huvudman för begravningsverksamheten, då kan det behövas ett internt regelverk med särskilda bestämmelser.
Under tiden som kyrkostyrelsen funderar startar nya kyrkliga begravningsbyråer. Drygt 15 finns sedan tidigare, med ett undantag organiserade i företaget Kyrkans Begravningsbyrå med bas i Västanfors-Västervåla församling i Fagersta. Fler är på gång. I några fall, som i Knivsta, är beslutet att starta en direkt följd av kyrkomötets beslut. n
Text: Bo Silfverberg