Varje år blir Allmänna arvsfonden legal arvinge till ungefär 600 dödsbon. Nytt är att även ett bristbo kan få gravskötsel betald.

Av de 90 000 personer som avlider varje år saknar 1 800 arvsberättigade släktingar och Allmänna arvsfonden blir den legala arvingen. Men i 1 200 fall finns testamente till förmån för en kusin, en vän eller en organisation till exempel. Arvsfonden får då sex månader på sig att ta ställning till om man ska godkänna detta testamente.

– Vi gör en utredning och i de allra flesta fall är testamentet helt okej, säger Mathias Westrell, chef för Arvsenheten på Kammarkollegiet.

I ett fåtal fall har testamentsskrivningen inte gått rätt till. Det kan handla om förfalskningar, tvång eller att en person blivit lurad. Arvsfondens jurister kontrollerar med bland annat domstol och sjukvård. I fem till tio fall per år klandrar man testamentet om bevisläget är bra.

– Vi får rätt i väldigt många fall. Förlikning är i princip inte aktuellt, säger Mathias Westrell.

I ett antal testamenten finns formfel, till exempel vittnesjäv. Arvsfonden godkänner dessa ändå så länge de speglar arvlåtarens vilja.

– När vi väl klandrar ett testamente som inte speglar arvlåtarens vílja och det är behäftat med formfel, då är det formfelen vi anför, för att förenkla processen. Arvlåtarens vilja är vår ledstjärna i allt, säger Mathias Westrell.

Etiska hänsyn är också viktiga, man vill inte skapa uppmärksamhet kring enskilda dödsbon.

– Det är en fin verksamhet, inte sällan får man livsöden berättat för sig och stundtals kan det vara väldigt känslosamt.

Om den avlidne inte gravsatts när det står klart att det är Arvsfonden som ärver tas kontakt med den gode mannen som kan finnas på begravningsbyrån eller en advokatbyrå.

– Om den avlidne önskat det eller det finns människor som skulle uppskatta en gravsten står vi för den och skötsel i 25 år.

I ungefär 200 fall per år överstiger skulderna tillgångarna, eller så går det jämnt upp.

– Utgångspunkten är att varje bo ska bära sina egna kostnader. Men även i ett bristbo kan Arvsfonden svara för vissa kostnader. Här har vi ändrat vår praxis nyligen, säger Mathias Westrell.

Kanske finns en familjegrav.

– Då tar vi kostnaden för att stenen uppdateras, vi förlänger och tar över gravrätten och betalar för skötsel i 25 år.

Även kostnad för askgravlund kan bli aktuellt för bristbon om det finns personer i omgivningen som gärna skulle vilja det.

Den första juli 2016 blev det tillåtet att återvinna metaller efter kremering i Sverige. Pengarna för återvinningen skulle tillfalla Arvsfonden och hittills har det blivit 254 miljoner. Nu räknar man med ungefär 70 miljoner per år, en tiondel av fondens totala inkomster.

– De aktuella metallpriserna är avgörande och kan påverka värdet plus eller minus med 20 procent, säger Mathias Westrell.

Det har hänt att begravningsbyråer fått frågan om den avlidnes guldplomber kan bekosta begravningen.

– När lagen sågs över konstaterade man att det inte heller i framtiden skulle vara tillåtet att lämna ut metallerna till de efterlevande.

Att värdet på fastigheter och aktier i dödsbon stigit kraftigt de senaste åren ökar inflödet till fonden.

Arvsfonden delar varje år ut pengar till projekt som riktar sig till barn och unga och personer med funktionsnedsättning. Första juli i år tillkom en ny målgrupp, personer över 65 år. Tio procent av de utdelningsbara medlen ska kunna gå till äldre.

Har pengarna från metallåtervinningen bidragit till det beslutet?

–Ja sannolikt, säger Mathias Wehstrell.

 Text: Anna Fredriksson

Allmänna Arvsfonden
Bildades 1928 när Riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.
Pengarna skulle tillfalla staten och gå till allmännyttiga ändamål. Mottagare är projekt som riktar sig till barn och unga,
personer med funktionsnedsättning och sedan i år även alla äldre över 65 år.

Några exempel på sådant som startat som arvsfondsprojekt:

Friends
Självmordslinjen
Allmänna förskolan
Mödravårdscentralerna
Barnavårdscentralerna
Färdtjänst
Glada Hudikteatern
Cirkus Cirkör