Begravningslagen>>
5 kap. Gravsättning och kremering, Ordnandet med gravsättning m.m.
2 §Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättningen, skall den ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet inträffade. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. Lag (1991:496).
Socialtjänstlagen>>
4 kap. Rätten till bistånd
1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. (”övrigt” omfattar bl.a. begravningskostnader).
Hur socialtjänsten ska tillämpa lagstiftningen framgår bl.a. av Socialstyrelsens författningar och anvisningar:
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd samt Ekonomiskt bistånd, handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen 2013.>>
”Förutom kostnader för det som hör samman med att ta hand om stoftet och begravningsakten, kan biståndet även omfatta kostnaderna för en gravsten med inskription och transport till gravplats i Sverige. I allmänt vedertagna begravningstraditioner får även en viss blomdekoration och en enklare förtäring för en mindre krets av sörjande anses ingå.”
När det gäller ekonomiskt bistånd tar många kommuner tyvärr lagen i egna händer genom s.k. egna normer som inte överensstämmer med lagstiftningen. Följden blir att dödsboet måste överklaga kommunens beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader.