En begravning kan genom olika val utformas med lägre miljö- och klimatpåverkan. Vilka åtgärder som är lämpliga beror bland annat på val av kista och urna, transporter, begängelseform, gravsättningsform, gravplats och hur ceremonin och minnesstunden genomförs.
Om du önskar en miljövänligare begravning kan en SBF-auktoriserad begravningsbyrå hjälpa dig att gå igenom olika alternativ.
Det finns inte alltid ett enkelt svar på vilket alternativ som är bäst ur miljösynpunkt. Olika delar av begravningen påverkar miljön på olika sätt. Den avlidnes egna önskemål bör alltid väga tungt.
Kistans material och konstruktion kan påverka miljö- och klimatpåverkan vid både kremering och kistgravsättning. Det finns kistor av bland annat massivt trä, träbaserade material och andra förnybara eller biobaserade material.
Vilket alternativ som har lägst miljöpåverkan beror bland annat på material, tillverkning, transport och hur kistan används. Undersökningar visar att kistor av massivt trä ger lägre utsläpp av kväveoxider vid kremation än kistor av exempelvis spånskiva.
Fråga gärna begravningsbyrån vilka alternativ som finns och vilket underlag som finns för deras miljöegenskaper.
Urnor finns i många olika material. Exempel är trä, träfiberbaserade material och andra material som är avsedda att kunna brytas ned efter gravsättning.
Urnans miljöpåverkan påverkas bland annat av material, tillverkning och transport.
Blommor kan bidra till begravningens miljöpåverkan genom bland annat odling, uppvärmning, transporter och andra produktionsled. Om du väljer säsongsanpassade blommor och blommor med kortare transportvägar kan miljöpåverkan i vissa fall minska.
Fråga gärna floristen om blommornas ursprung och odlingssätt.
Även valet av lokal kan innebära miljöpåverkan, bland annat genom lokalens energianvändning och behov av uppvärmning.
Det kan därför vara möjligt att minska energianvändningen genom att välja en lokal som är lämplig för antalet deltagare och som inte behöver värmas upp mer än nödvändigt.
Även maten och resorna till och från minnesstunden kan påverka begravningens miljö- och klimatpåverkan. Det kan exempelvis vara möjligt att minska transporterna genom att välja en lokal nära ceremonin.
När det gäller maten kan man fråga efter lokalproducerade eller ekologiska alternativ, där sådana finns och passar den aktuella minnesstunden.
Både kremering och kistgravsättning innebär miljöpåverkan, men på olika sätt:
Vid kremering används energi och det uppstår utsläpp i luften. Svenska krematorier omfattas av miljökrav och använder reningsteknik för att begränsa vissa utsläpp. Metall som finns kvar efter kremeringen, exempelvis från kistan eller implantat, sorteras ut och återvinns.
Vid kistgravsättning sker ingen förbränning, men gravsättningen innebär andra miljöaspekter, bland annat markanvändning och den långsiktiga förvaltningen av begravningsplatsen.
Vilken begravningsform som sammantaget har lägst miljö- och klimatpåverkan beror därför på flera faktorer och kan inte generellt avgöras för alla begravningar.
Transporter av kista och urna bidrar till begravningens miljö- och klimatpåverkan. Transportbehovet varierar beroende på begravningens förutsättningar och kan inte alltid påverkas.
SBF:s auktoriserade begravningsbyråer arbetar för att samordna transporter där det är praktiskt och etiskt möjligt.
Vid en kremering kan det uppstå fler transportmoment än vid en jordbegravning, eftersom kistan kan behöva transporteras till ett krematorium och urnan därefter till platsen för gravsättning.
En gravsten innebär miljöpåverkan genom bland annat utvinning av sten, bearbetning och transporter. Ett sätt att minska miljöpåverkan kan vara att återanvända eller bearbeta befintliga gravstenar, när det är möjligt.
Det finns även stenhuggerier som erbjuder återbruk av gravstenar.
SBF:s auktorisations och ledningssystem innehåller krav på att de auktoriserade begravningsbyråerna ska bedriva ett systematiskt miljöarbete.
Miljöarbetet omfattar bland annat att identifiera verksamhetens betydande miljöaspekter, arbeta med miljömål och följa upp miljöarbetet inom ramen för SBF:s centrala ledningssystem.
Påstående: Kistor av massivt trä ger lägre utsläpp av kväveoxider vid kremation.
Källa: SKKF – Krematorieutredningen. Utredningen innehåller mätningar/jämförelser av kväveoxider från olika kistmaterial.
Påstående: Svenska krematorier omfattas av miljökrav.
Källa: Miljöprövningsförordningen (2013:251), 32 kap. 1 §.
Påstående: Metall som finns kvar efter kremeringen sorteras ut och återvinns.
Källa: Begravningslagen (1990:1144), 5 kap. 6 §
Påstående: Transporter bidrar till klimatpåverkan.
Källa: Naturvårdsverket – Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser.
Påstående: SBF-auktoriserade byråer arbetar enligt SBF:s miljöpolicy
Källa: SBF:s egen miljöpolicy anger att den är gemensam för de auktoriserade medlemsföretagen.