Alla helgons dag

Alla helgons dag, en rörlig helgdag som infaller på lördagen under tiden 31 oktober – 6 november. Ursprungligen var dagen en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Vid en helgdagsreform år 1772 ändrades detta till att istället vara första söndagen i november. Första november förlorade då sin status som helgdag men behöll ändå sin benämning i almanackan. Sedan dess har det alltså de flesta år funnits två skilda dagar med denna beteckning.

Efter motioner i riksdagen om öka antalet helgdagar under hösten flyttades Alla helgons dag år 1953 från sitt tidigare plats till dagen innan, och blev samtidigt allmän helgdag (lördag var annars en arbetsdag på den tiden). Samtidigt ändrades namnet på 1 november till att vara Allhelgonadagen. 

Dagen före Alla helgons dag kallas allhelgonaafton eller möjligen alla helgons afton. I anglosaxiska länder firas denna dag som halloween - en förvrängning av det ursprungliga All Hallows Eve - med barnupptåg av olika slag, en sed som under senare år vunnit viss spridning även i Sverige. Halloween firas på den ursprungliga allhelgonaaftonen, dvs. den 31 oktober. Kopplingen till Alla helgons dag har dock gjort detta datum något osäkert, och det förekommer på många håll att man istället firar halloween på fredagen före denna helg.

Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en "Alla (övriga) helgons dag" för dessa. Inom den Ortodoxa kyrkan sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst, och även inom den Romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Sedan 700- eller 800-talet har dock firandet varit knutet till den 1 november.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet Alla själars dag den 2 november som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga.

I samband med reformationen avskaffades denna senare helgdag, och dess innebörd kom istället att övertas av 1 november. Kyrkor runt om i landet håller även öppet för allmänheten under alla helgons dag för bön. Sedan 1983 ägnas också på nytt dagen efter Alla helgons dag i Svenska kyrkan åt de dödas minne.